Kursuppgift 3 - Symboliska system
Basgrupp 6B: Sara Forsberg, Nathalie Gyllenhammar, Jessica Hagström och Rebecca Jönsson.
Vi har undersökt barns erfarenheter och förståelse av symboliska system samt hur vi som framtida pedagoger uppfattar dem inne i en leksaksbutik i centrala Göteborg.
För att kunna ta ett barns perspektiv och få reda på hur barn tänker kring symboliska system frågade vi en mamma och hennes son (6 år gammal) innan de gick in i leksaksbutiken om det var okej att vi observerade pojken.
Leksaksbutiken
Det första vi lade märke till inne i butiken var uppdelningen av leksaker, alltså ”tjej- och killsidan”. Det fanns en plats där leksaker till tjejer var uppställda, där var huvudfärgen på allting rosa. På platsen där leksakerna till killar var uppställda gick färgerna i mörkare färger såsom svart, grönt och blått.
Något annat vi lade märke till var att de dyraste leksakerna stod i barns höjd medan de billigare stod högre upp. Se bilderna nedan.
Killavdelningen Tjejavdelningen
Dyra leksaker i barnens höjd.
”Bakugan” på killavdelningen. ”Top model” på tjejavdelningen.
Vi observerade hur pojken betedde sig i butiken. Han sprang förbi tjejavdelningen utan att ens titta åt det hållet och raka vägen till killavdelningen. Där stannade han till vid leksakerna ”Bakugan” och ”Beyblades” vilket vi senare fick reda på utav personalen var det var de mest sålda leksakerna på killavdelningen i deras butik. Då började vi fundera lite kring hur dagens populärkultur påverkar barns utveckling i skrivande och läsande. Genom att barn leker med leksaker såsom till exempel ”Beyblades” så tränas deras förmåga i att kommunicera bland annat då de behöver diskutera regler kring spelet. ”Språk lärs i samspel med andra”(Eva Johansson, 2005, s.221). Carina Fast (2008) menar att samspelet i leken med leksaker bidrar till läs- och skriftspråksutveckling.
På tjejavdelningen var den mest populära märket ”Top model” som förekom på olika saker såsom hårborstar, pennor, block och så vidare. Här kan vi tydligt se att leksakerna är mer inriktade till läsande och skrivande.
I leksaksaffären hittade vi skyltar (se bilden ovan) där det stod ”Magic prices” och då började vi genast fundera över vem skyltarna egentligen är till för. För det första var texten på engelska vilket försvårar läsandet för svenska barn, för det andra var texten i små bokstäver och vad vi fått erfara på våra praktikplatser så börjar de flesta barn skriva med stora bokstäver vilket kan göra dessa skyltar svårläsliga. Därför tycker vi att det verkar som att skyltarna först och främst riktas till föräldrarna. Vi tror att det symboliska systemet i form av färgglada stjärnor i skyltarna drar till sig barnens uppmärksamhet. Skyltens budskap är riktad till föräldrarna men utseendemässigt till barnen.
Något annat vi lade märke till inne i leksaksbutiken var att det fanns många olika symboler som representerade olika leksaker. Enligt Carina Fast (2008) så känner barn igen olika typer av symboler och logotyper fast att de inte kan läsa dem. Liberg (2005) menar att detta är en typ av situationsläsande där barn känner igen en text och kan dra en slutsats om vad som står på produkten. Barnet känner igen färgen, logotypen och kan koppla till tidigare erfarenheter och situationer där dem sett texten.
Referenslista:
- Fast, Carina (2008). Literacy: i familj, förskola och skolaH.Lund: Studentlitteratur. 168 s.
- Johansson, Eva (2003). Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Forskning i fokus 6. Stockholm: Skolverket. (Kommunikativa möten s.199-226)
- Liberg, Caroline (2005). Hur barn lär sig skriva och läsa. Lund: Studentlitteratur. S.212.
