Den framtida pedagogen

Kursuppgift 2: Talspråkiga miljön

Jag och min kurskamrat Jessica observerade den talspråkiga miljön på en förskola i Göteborg. På avdelningen vi observerade var det en jämn fördelning mellan pojkar och flickor. Ungefär hälften av barnen hade ett annat modersmål än svenska. Vi observerade två tillfällen, en gång under en samling och under en påklädningssituation.

Samling

Samlingen var inte som en vanlig samling den dagen eftersom ett av barnen fyllde år. När samlingen börjar och födelsedagsbarnet Jonas sätter sig på födelsedagstronen.
Pedagogen Stina pratar med Jonas om hans nya ålder och han får berätta för resten av gruppen hur gammal han har blivit. Alla barnen och pedagogerna sjunger sedan för honom och efter firandet av Jonas övergår samlingen till det normala.

Stina pratar med barnen om vilken dag det är och räknar upp alla veckans dagar samtidigt som hon pekar på veckodagarnas namn.

Stina frågar de olika barnen om de är här idag och de som är det får går fram till ”samlingstavlan” och sätta upp en bild på sig själv. Handlingen upprepas med flera barn fram tills det blir Jonas tur. När Jonas är på väg att sätta upp sitt kort säger Anton: Han får sätta upp sitt kort var han vill! Stina håller upp handflatan mot Anton utan att se på honom vilket medför att han tystnar.
Stina frågar: Kan någon räkna alla barnen?

Jonna som skrek högst får räkna barnen vilket hon gör genom att gå runt i ringen och nuddar vid alla barns huvud medan hon räknar. Jonna svarar att det är nio barn på avdelningen idag, Stina kommenterar att Jonna har fel och Jonna får gå och sätta sig igen.

Stina ber en utav pojkarna, Calle, att räkna om barnen. Han får fram summan 12 och han får beröm och ett stort leende från Stina för att han räknat rätt. Stina ber Jonna att sätta upp siffran tolv på ”samlingstavlan”. Stina ber Calle räkna hur många barn som inte är på avdelningen idag. Han räknar till tolv och får sedan sätta upp siffrorna på tavlan.

Stina berättar sedan vad som ska hända under dagen och sedan avslutar hon samlingen.

Kurslitteratur och reflektioner – samling

Under samlingen ser vi tecken på ett formbundet samspel där barnens utrymme för eget initiativ hämmas, bland annat då pedagogen Stina håller upp handflatan för att tysta ett utav barnens idéer. (Johansson & Pramling Samuelsson, 2007) Detta gör ju också att barnets möjligheter till att uttrycka sig i tal är begränsade.

Efter observationen av samlingen funderade vi över hur pedagogerna förhöll sig till genus. Den enda gången vi såg en skillnad göras mellan könen var då pedagogen Stina lät Jonna räkna barnen och bara sa åt henne att hon hade fel och fick därmed sätta sig. Sedan när Carl fick räkna barnen igen och fick fram rätt summa barn fick han beröm av pedagogen i tal- och kroppsspråk. Det står i läroplanen att ”inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.” (Skolverket, 2010, s.6) Vi tolkade händelsen som att pedagogen utsatte Jonna för en kränkande behandling genom att säga att hon räknade fel inför hela barngruppen, det syntes tydligt att Jonna skämdes och hon satt sedan tyst under resten av samlingen. Vi kan spekulera kring om det här var en diskriminering på grund av kön då pojken fick beröm och ett stort leende då han gjorde rätt medan flickan bara fick höra att hon hade fel. Vi såg ingen skillnad i pedagogernas förhållningssätt gentemot barn med olika bakgrund, detta tror vi beror på att halva barngruppen samt en personal hade annat modersmål än svenska.

Under samlingen informerade pedagogen Stina barnen om saker som rörde alla i barngruppen som exempelvis dagens händelser. Ämnet är bra att ta upp för att barnen ska bli intresserade och för att starta ett samtal med barnen och därmed stimulera deras språkutveckling. (Eriksen Hagtvet, 2006)

Påklädning

Innan barnen får gå och klä på sig påminner pedagogen Linnea att de inte ska glömma att kissa och att ta på sig regnkläder och stövlar. Hon frågar varje barn om de vill gå ut.

Barnen får sina regnkläder efter att de tagit på sig sina overaller själva utav Linnea.

Barnet Matilda tar ner ett par skor från hyllan men hon hinner bara precis ta ner dem innan Linnea frågar henne om det är hennes skor. Matilda inser att hon tagit fel och skakar på huvudet. Linnea frågar Matilda om hon inte har nya stövlar med bamse på. Matilda svarar ja och plockar sedan ner rätt stövlar.

Gustav frågar vikarien Mimmi: Kan du hjälpa mig? (Gustav pekar på overallbyxorna.)

Mimmi säger åt Gustav att han ska försöka själv, Gustav blir uppmuntrad och Mimmi beskriver hur han kan lösa problemet. När han är nära på att ge upp hjälper Mimmi honom med den sista biten.

Jonas vill ha sina regnkläder från Linnea utan att ha tagit på sig sin overall innan. Linnea förklarar då för honom att han måste ha sin overall på under eftersom det är så kallt ute. Jonas står bara kvar och väntar på sina regnkläder, sedan säger han: Jag har ingen overall med mig.

Då frågar Linnea Josef om Jonas kan få låna ett par termobyxor utav honom.

Josef säger efter en lång stunds betänketid: Okej då.

Innan alla barn går ut för att leka på gården samtalar Linnea lite med ett barn om gårdagens händelser.

Kurslitteratur och reflektioner - påklädning

I läroplan står det att barn lär sig genom konkreta upplevelser som vi kan se när Matilda tar ner fel stövlar (Skolverket, 2010). Pedagogen påpekar felet och beskriver Matildas nya stövlar, genom den klara beskrivningen kan Matilda plocka ner rätt stövlar från hyllan. Matilda lyssnade aktivt och visade på att hon förstod beskrivningen av skon (Eriksen Hagtvet, 2006). När Gustav får hjälp av Mimmi pågår en ”här-och-nu”-dialog. Mimmi visar att hon vill hjälpa honom och är en aktiv lyssnare på hans förklaring av problemet. Gustav känner sig sedd och uppmuntras att använda sig av sitt språk för att förklara mer utförligt vad det är han behöver hjälp med (Eriksen Hagtvet, 2006).

Referenslista

-          Eriksen Hagtvet, Bente (2006) Språkstimulering. Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockholm: Natur och kultur.

-          Johansson, E., & Pramling Samuelsson, I. (2007) Att lära är nästan som att leka. Stockholm: Liber.

-          Skolverket (2010) Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Reviderad 2010.