Den framtida pedagogen

”Hur barn lär sig att läsa och skriva”

Den senaste veckan har jag läst en bok som heter ”Hur barn lär sig att läsa och skriva” vilken är en av de böcker som ingår i kursen ”Barns kommunikation och skriftspråkande” som jag läser just nu. Boken är skriven av Caroline Liberg som är professor i utbildningsvetenskap där hon inriktat sig mot läs- och lärprocesser hos barn och unga. Det fanns mycket intressant att läsa om och här i texten nedan tar jag upp lite utav det jag tyckte var intressant.

Forskning kring läs- och skrivinlärande hos barn

Det finns mycket forskning kring tidigt läs- och skrivinlärande hos barn. Då man började forska om läs- och skrivinlärning var det största fokuset på läsning och dessa studier gjordes framförallt inom det pedagogiska och psykologiska spannet. Man var intresserad av att ta reda på hur det enskilda barnet lär sig att läsa och hur barnet sedan fortsätter sitt läsande.

I slutet på 1960-talet så började en ny forskningsgren växa fram som behandlade hur barn lär sig att läsa och skriva och man blev mer intresserad av både läsandet och skrivandet. Metalingvistik kom en del att kallas och här studerade man hur barn talar om språket. Man hade nämligen börjat se ett sammanhang med att de barn som hade problem med att tala om språket också började få svårigheter med läsande och skrivande när de började skolan. (s.17) Man började även se att barn kan lära sig att läsa och skriva mycket tidigt i livet vilket var något helt nytt och skiljde sig från den tidiga pedagogiska och psykologiska forskningen. Man pekade på att skriftspråkande och talspråkande var beroende utav språkliga aktiviteter. Barnen behöver alltså tala med varandra och vuxna för att stödja varandras utveckling. (s.18)

Framåt 1990-talet började några till forskningsperspektiv växa fram inom läs- och skrivinlärning. Dessa kallades sociokognitivt perspektiv och sociokulturellt perspektiv. Båda dessa perspektiv har utvecklats från tidigare forskning därefter vidgat synen på läs- och skrivinlärning. Man ser inte längre bara på de sociala bitarna i form av att barnen behöver tala med varandra och vuxna för att utveckla läs- och skrivinlärningen utan det handlar också om de kulturella och sociala sammanhang som barnen befinner sig i. (s.20)

Olika typer av läsande och skrivande och deras funktioner

Det finns två typer av läsande och skrivande:

Den första typen av läsande handlar om ljudningsteknik, hur man uttalar och får ur sig ordet och kallas grammatiskt läsande och skrivande. Man blir tilldelad ett visst antal grammatiska regler som man skall förhålla sig till och lär sig därefter läsandet korrekt. Den här typen av läsinlärning kan medföra att barn redan börja läsa och skriva i förskoleålder men då vanligen med hjälp utav sina föräldrar. (s.25-27)

Den andra typen av läsande har och göra med hur man ibland flyter in i en text och läsandet går jättebra. Det läsande där man blir inbjuden till en värld som man nästan sjunker in i. Då man på något sätt nästan är ett med boken. Detta kallas effektivt läsande och skrivande.

Du kan aldrig klara dig på att endast använda dig av det effektiva läsandet. Du behöver även regler att förhålla dig till för att kunna skriva, vilka du får utav grammatiken. Du måste alltså ha en del av båda för att klara att läsa och skriva väl. (kapitel 3)

Att komma igång med läsandet och skrivandet (kapitel 4)

För att barn ska vilja lära sig läsa och skriva så krävs det att det skapas ett intresse hos dem. Detta kan exempelvis börja utvecklas då man läser sagor ihop, förälder och barn. Det beror helt och hållet på vad man som barn möter i vardagen. När man som förälder då läser en bok för ett barn så är det viktigt att diskutera det som händer och sker i boken. Man kan också prata om bilderna inuti och om hur boken ser ut.

Effektivt läsande och skrivande

Det finns olika stadier barn kommer in i när de börjar röra sig i läsandet och skrivandets värld.

Jag ska kort förklara dessa här nedan.

Begränsat effektivt läsande och skrivande

Det här stadiet kan delas in i tre olika sorters läsande och skrivande.

-          Preläsande och preskrivande är den sorten som först kommer upp då barn börjar läsa sig att läsa och skriva. De läser och skriver inte på riktigt, men beter sig ändå som en person som kan läsa och skriva gör. De tittar i böcker och bläddrar i dem som om att de förstår dem och de ritar tecken som de vill ska likna bokstäver och säger att de skriver. De använder sig utav penna och papper och alla andra redskap en utvecklad läsare och skrivare gör.

-          Situationsläsande och situationsskrivande beblandas senare med preläsandet och preskrivandet. Det innebär att barnet nu kan dra slutsatser om vad som står i texten, även om han/hon ännu inte egentligen kan läsa det. Barnet kan förstå vad det står på olika etiketter och skyltar då de även kan memorera själva skylten eller etiketten. Barnet kan exempelvis förstå vad det står på STOP-skylten eftersom han/hon har lärt sig att mamma alltid ska stanna bilen där. Ibland kan det dock hända att barnen har fel med vad de tror sig läsa på skylten/etiketten eftersom de har uppfattat den fel.

-          Helordsläsande och helordsskrivande i tidig form innebär att barnet inte längre är beroende av sammanhanget texten kommer i utan att barnet nu känner till texten. Ord läses och skrivs som en enda helhet och delas inte upp i bokstäver. Det vanligaste att barnen kan läsa och skriva när de kommit så här långt är vänners och familjemedlemmars namn.

Grammatiskt läsande och skrivande

Den andra fasen eller stadiet barnet kommer in i är då barnen börjar använda bokstäverna efter grammatiska regler. Barnet börjar ställa frågor om språket i böcker och börjar träna på hur orden låter när man uttalar dem.

Utvecklat effektivt läsande och skrivande

Efter att barnet utvecklat ett mer grammatiskt läsande och skrivande går det över till att bli ett utvecklat effektivt läsande och skrivande vilket innebär att barnet kan läsa ett längre stycke text utan att behöva stanna upp speciellt mycket eller staka sig vid en massa ord. Det går bättre och bättre ju mer barnet läser och skriver.

Tankar och funderingar kring boken

De frågor som har kommit upp kring boken har framförallt handlat om hur personer jag känner uppfattar hur de har lärt sig att läsa och skriva. Så jag skulle nog vilja ställa frågorna: "Hur upplevde du det grammatiska läsandet och skrivandet? Hade du svårt för det?" och "Hur upplevde du det effektiva läsandet och skrivandet? Tyckte du att det var svårt?"